De vanligaste symtomen vid kvalsterallergi är:
Eftersom kontakten med sängkvalsterallergen normalt sker i sängen så är besvären svårast på natten och morgonen. Man kan dock ha besvär även på dagen. En allergisk inflammation som initierats under natten kan ge besvär även på dagen t.ex. när man anstränger sig.
Den typiska symtombilden, d.v.s. att man normalt har mest allergibesvär på natten och morgonen och känner sig bättre på dagen, kan maskeras av besvär av andra allergier, till exempel pollenallergi. De flesta astmatiker får ökande besvär på natten utan att de behöver vara kvalsterallergiska.
Den som drabbas av astma eller hösnuva eller andra allergiska symtom och misstänker överkänslighet mot sängkvalster bör kontakta läkare för att få en diagnos.
Det vanliga är att man testar för två olika kvalster, Dermatophagoides pteronyssinus (förkortas Der p) och Dermatophagoides farinae (Der f). Två metoder används i huvudsak vid testning, pricktest på armen och blodprovtest. Men det finns inga helt säkra diagnosmetoder. Några allergiker kan få ett positivt resultat utan att ha besvär eller tvärtom, få ett negativt resultat men ändå ha besvär. Den slutgiltiga diagnosen görs genom att läkaren gör en samlad bedömning av patientens sjukdomshistoria, symtombild och testresultaten.
Kvalsterarterna Der p och Der f kallas oftast ”dammkvalster” (från engelskans House Dust Mite). En patient som är allergisk mot dessa får då diagnosen ”dammkvalsterallergi”. Det är en olycklig benämning då dessa kvalster inte har något med damm att göra och inte ens överlever i damm på plana ytor. Eftersom de i första hand trivs i våra sängar finns det därför bättre skäl att kalla dem sängkvalster.
”Dammallergi” existerar inte och det finns ingen anledning för att testa för ”dammallergi”. Begreppet används felaktigt vid kvalsterallergi, trots att kvalster inte ens överlever i dammtussarna.